Regler och rekommendationer för räcken på altaner

Reglerna för räcken och skydd mot fall byttes ut den 1 juli 2025 och gäller fullt ut sedan den 1 juli 2026. Boverkets byggregler, BBR, styr inte längre den här frågan. I stället gäller Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader, BFS 2024:9. Den viktigaste skillnaden är att kraven är funktionsbaserade. Det finns inget mått i reglerna som säger hur högt ett räcke ska vara.

När måste altanen ha räcke?

Kravet lyder att vistelseytor i eller i anslutning till byggnader, där det finns särskild risk för personskador till följd av fall, ska ha skydd mot fall. Altaner, balkonger, loftgångar, takterrasser, trappor och ramper omfattas.

Någon gräns i centimeter finns inte. Boverket skriver att kravet är generellt och omfattar alla vistelseytor där det finns särskild risk på grund av fallhöjden och omständigheterna i övrigt, och att varje liten nivåskillnad inte utlöser krav på räcke. Du får alltså göra en bedömning av den enskilda altanen: hur högt är fallet, vad ligger under, och vilka rör sig där.

Den siffra på 60 centimeter som ofta cirkulerar på nätet finns inte i regelverket. Den ska inte användas som facit.

Hur högt ska räcket vara?

Reglerna anger ingen lägsta räckeshöjd. Kravet är formulerat så att skyddet ska vara utformat och ha sådan höjd att det med hänsyn till ytans användning och fallhöjden begränsar risken för personskador. Skyddet ska också tåla dynamisk påverkan av en människa, alltså att någon ramlar in i det.

Boverket är uttryckliga med saken: regleringen anger inget specifikt mått för lägsta räckeshöjd, utan ger uttryck för den riskbedömning som måste göras i den enskilda situationen.

I praktiken bygger de flesta 1,1 meter. Det måttet kommer från ett allmänt råd om balkongräcken i gamla BBR och lever kvar som branschpraxis. Det är inget krav i de regler som gäller nu, men det är ett rimligt riktmärke på en altan med rejäl fallhöjd. På en låg altan kan ett lägre räcke räcka gott.

Barnsäkerhet, här finns exakta mått

I utrymmen där barn under sex år kan vistas utan ständig tillsyn gäller konkreta mått. Det omfattar bostäder, både småhus och flerbostadshus. Enligt BFS 2024:9 ska skyddet uppfylla följande:

Mätpunkt	Krav
Klätterskydd	0,8 meter av skyddets höjd ska motverka klättring
Vertikala öppningar i skyddet	Högst 100 mm breda
Balkongräckets underkant mot balkonggolv, eller trappräckets underkant mot stegnos	Högst 50 mm
Trappräckets underkant mot trapplan eller golv, i höjdled	Högst 100 mm
Horisontella öppningar ovanför skyddets front	Får inte förekomma i intervallet 110 till 230 mm

Kravet på att motverka klättring är skälet till att horisontella spjälor i barnhöjd är olämpliga. De fungerar som en stege. Vill du ha ett vågrätt uttryck är glas eller tät panel bättre val.

Räcket påverkar inte altanens bygglovshöjd

När altanens höjd mäts i bygglovssammanhang räknas höjden från marken vid altanens yttersida upp till altangolvets ovansida. Ett räcke ovanpå räknas inte in i den mätbara konstruktionen. En mur eller ett plank gör det däremot. Det betyder att du kan sätta ett fallskydd utan att altanen hamnar över gränsen för bygglov. Mer om det i vår artikel om bygglov för altan.

Trappor ned från altanen

Trappor och ramper på en tomt regleras separat, i Boverkets föreskrifter om tomter, BFS 2024:13. Där står att trappor och ramper på en tomt ska ha balansstöd i form av ledstång, om det behövs för att skydda mot fall. Även här är kravet en bedömning, inte ett mått. En bred altantrappa i två steg behöver sällan ledstång, en brant trappa i fem steg gör det.

Vanliga misstag

• Räcket skruvas i trallbrädorna i stället för i bärande virke. Trallen lossnar vid belastning.
• Horisontella spjälor i barnhöjd. De motverkar inte klättring, vilket kraven för utrymmen med små barn kräver.
• För långa spann mellan stolparna. Ett räcke som svajar klarar inte kravet på att tåla att en människa faller in i det.
• Glas som inte är säkerhetsklassat. Vanligt planglas spricker i vassa skärvor och hör inte hemma i ett fallskydd.

Glasräcken, två grundprinciper

Glasräcken byggs antingen med stolpar där glaset sitter i klämbeslag mellan stolparna, eller stolpfritt där glaset är infäst i en profil längs kanten och bär lasten själv. Stolpvarianten är billigare och enklare att justera i efterhand. Den stolpfria ger fri sikt men ställer högre krav på infästningen i bjälklaget, eftersom hela lasten tas upp längs kanten.

Material och utförande

• Trä. Billigast och enklast att bygga själv. Behöver oljas eller målas om med några års mellanrum, annars gråar och spricker virket.
• Aluminium och stål. Kräver lite underhåll. Ska vara ytbehandlat, pulverlackat eller varmförzinkat, annars börjar det rosta i infästningarna.
• Glas. Ger fri sikt och tar inte bort ljus. Glaset ska vara säkerhetsklassat, alltså härdat eller laminerat, så att det inte spricker i vassa skärvor. Se våra glasräcken.

Infästningen är minst lika viktig som räcket. Skyddet ska tåla att en människa faller in i det, och den belastningen tas upp av skruvar och beslag. Skruva i bärande virke, inte i trallbrädor.

Så bedömer du ett befintligt räcke

Eftersom kraven är funktionsbaserade finns ingen checklista med mått att bocka av. Däremot går det att bedöma om ett befintligt räcke gör det det ska:

• Luta dig mot det. Ta i ordentligt på flera ställen, särskilt mitt mellan stolparna. Ger räcket märkbart efter klarar det inte kravet på att tåla att en människa faller in i det.
• Ryck i stolparna. Glapp vid infästningen betyder att skruven har dragit ut sig eller att virket runt den har mjuknat.
• Mät öppningarna. Har du eller får du barn under sex år i huset gäller de exakta måtten ovan, och äldre räcken med glesa spjälor eller vågräta slåar uppfyller ofta inte dem.
• Titta på fallet under. Ett räcke som var rimligt när det byggdes kan ha blivit otillräckligt om marken under grävts ur eller stensatts.

Balkong och takterrass

Samma föreskrift gäller för balkonger, loftgångar och takterrasser som för altaner, alltså BFS 2024:9 med sitt funktionskrav och sina barnsäkerhetsmått. Skillnaden ligger i konsekvensen: fallhöjden är normalt större, vilket i praktiken innebär att skyddet behöver vara högre och infästningen kraftigare.

Bor du i bostadsrätt eller hyresrätt är balkongräcket oftast föreningens eller fastighetsägarens ansvar, och du får normalt inte byta ut det på egen hand. Vill du komplettera med insynsskydd eller vindskydd behöver du föreningens tillstånd, eftersom det påverkar både fasadens utseende och räckets vindlast.

Underhåll

• Gå igenom infästningar en gång om året. Trä krymper och sväller, och skruvar lossnar över tid.
• Kontrollera rost på metallräcken, särskilt vid svetsar och skruvhål.
• Titta efter sprickor och glapp i glasinfattningar. Ett skadat glas ska bytas, inte lagas.

Källor

• Räcken och ledstänger, PBL kunskapsbanken, Boverket
• Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader, BFS 2024:9
• Nya byggregler, PBL kunskapsbanken, Boverket
• Altan, PBL kunskapsbanken, Boverket